Ulcerös kolit

Vad är ulcerös kolit?

Ulcerös kolit är en inflammation i tjocktarmens och/eller ändtarmens slemhinna. Det varierar hur stor del av tarmen som är drabbad av inflammationen.

Det vanligaste är att nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen är inflammerad men hela tarmen kan också vara inflammerad. Ibland kan inflammationen vara begränsad till enbart ändtarmen och kallas då för proktit. Om inflammationen fortsätter högre upp i tarmen kallas det vänstersidig kolit (hela vänstersidan av tjocktarmen är inflammerad) eller extensiv kolit (inflammationen fortsätter efter att tarmen svänger över mot höger sida av kroppen).

Hur vanligt är ulcerös kolit?

Omkring 30 000 svenskar har diagnosen ulcerös kolit. De flesta är 15–35 år när de får diagnos.

Varför utvecklar man ulcerös kolit?

Det är inte klarlagt varför man utvecklar sjukdomen men troligen finns en ärftlig benägenhet. Forskarna tror även att en infektion och vissa läkemedel kan aktivera kroppens eget immunförsvar, som sedan angriper den egna tarmen. Sjukdomen är livslång men det varierar hur ofta och hur mycket symtom du kommer uppleva.

Hur ställs diagnosen ulcerös kolit?

Diagnosen ställs bland annat med hjälp av röntgen och avföringsprover – där man kontrollerar om det finns blod i avföringen. Med vissa blodprover kan man se om det är en pågående inflammation. Man gör ofta också en så kallad rektoskopi (nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen) eller en koloskopi (hela tjocktarmen och ändtarmen), för att undersöka hur tarmen ser ut från insidan och ta vävnadsprov för att se vilken typ av inflammation det är, så att rätt diagnos ställs.

Behandling av ulcerös kolit

Första val av behandling är läkemedel. Ulcerös kolit går inte att bota och man behöver behandling hela livet. Därför är det viktigt att fortsätta med sin läkemedelsbehandling även när sjukdomen är i ett lugnt skede och den inte känns av lika mycket. När det är en period med mer symtom/försämring, så kallat skov, kan man uppleva symtom som blod i avföring, diarré, ont i magen, viktnedgång och feber. I samband med skov får en del även problem med leder, framför allt i höft och rygg. Ledbesvär kan ibland vara första tecknet på att ett skov är på väg. Hur många skov varje person drabbas av vet man inte, en del har många och andra några enstaka under hela livet.

Vid ett skov behöver man kontakta sin mottagning för råd om medicineringen, den behöver ofta justeras tillfälligt för att dämpa inflammationen för att sjukdomen åter ska komma i en lugn fas. Målet med behandling är att man inte ska få skov eller att få så få skov som möjligt. Det finns flera olika alternativ av läkemedel för behandling av ulcerös kolit och vad just du behöver avgör din läkare efter undersökning och hur mycket symtom du har. 

Källor och mer information om ulcerös kolit:

www.magotarm.se

www.1177.se